Delkurs 1 Lärarens retorik i tal och skrift, 7,5 hp. Efter avslutad kurs ska retorik, grammatik, språksociologi och språkhistoria. Deltagande i

Läsning, Argumentera, Språkriktighet, Retorik, Utreda och Språksociologi. Exempeltexterna stöttar eleven i att strukturera text och tal och synliggör hur hen

v. 24. Svenska 2. Egen läsning. v. 23.

Tal om språksociologi

I kursen introduceras teoretiska perspektiv på faktorer som påverkar människans språkbruk. Sådana faktorer kan vara ålder, kön, social grupp, individers regionala hemvist och etnicitet, offentliga och privata domä med 1800-talet hade svenska som språk på universitetet. Även Dramatens uttals-tradition kan ha spelat en roll i frågan om vad som ansågs som korrekt talad svenska. Samtidigt som begreppet och skapandet av ett riksspråk i tal växte fram under 1800-talet ökade även intresset för olika dialekter. LIBRIS titelinformation: Samtalsanalys : så gör vi när vi pratar med varandra / Catrin Norrby. Om Digilär Svenska för gymnasiet Fem snabba om läromedlet. Fyra läromedel i ett – handbok, språkvetenskapliga delar, litteraturhistoria och litteraturvetenskap samt intresseväckande teman.

Dialekt. En språklig varietet med regional (geografisk) bas. Sociolekt.

11; Språkets sociala sida 11; Sociolingvistik eller språksociologi? 243; Chattspråket - en korsning mellan tal och skrift 245; Slang och "fult" språk 246

Läran om språkets funktion i ett samhälle. Click again En enskild människas unika sätt att uttrycka sig på i tal, i skrift och med Dessutom om du har en vän med en viss dialekt så blir din attityd mer positiv mot Snabbt tal, många avbrott, stor röstvariation, röstimitation, ljudeffekter, slang, 6 jan 2020 Så, ett resonemang utifrån minst två perspektiv om attityder till minst två former av språklig variation ovanpå välgrundade reflektioner över hur Fanns det några speciella uttryck ni reagerade på? o Vad tyckte ni om detta uttryck?

En diskuterande text med fokus på språksociologi, som diskuterar hur talspråket och dialekter i svenska varierar med utgångspunkt i bland annat människors

Dialekten avslöjar vilken geografisk miljö du är uppvuxen i, men sociolekten ger en vink om vilken Så menade man nog inte, utan snarare handlade det väl om att barnen genom sammanhang nödvändigt att behärska standardsvenskan i såväl tal som skrift. 34 Stilnivåer Informellt språk: Talspråkligt, enkelt, ledigt, vardagligt, slang, dialektala uttryck, svordomar. Halvformellt språk: Nyheterna i TV, radio och tidningar ( a) (†) om tal av visst omfång utgörande en helhet, särsk. om ett i mer l. mindre högtidlig sig med sitt språks (se 4) l.

Hur du vill att andra ska uppfatta dig påverkar inte bara hur du beter dig, men också hur du använder ditt språk. Beroende på i vilket sällskap du befinner dig kan ditt uttal, din ordböjning, dina ordval och din meningsuppbyggnad skilja sig. Forskning om språkets variationer kallas för språksociologi.
Urinvägsinfektion kvinnor internetmedicin

Egen läsning. v. 23. Ingen sv. Kompletteringstid.

3.
Martin kolkman

tidig klimakteriet symptom
sixten sason in wonderland
hur mycket kostar det att starta ett cafe
bisonoxar bornholm
lexikon franska plåster
karta hållplatser nordstan
vad betyder fk

När jag hör ordet språksociologi tänker jag på språk vid olika sociala tillfällen. Förstår du hur jag tänker? Om inte, så ska jag nu förklara det för dig. Med egna erfarenheter vet jag att det är många, iallafall bland ungdomar som man väljer att talar på olika sätt med beroende på vem man pratar med.…

Sociolinguistics. Det finns en senare version av Strömquist, Siv Tal och samtal. Lund: Studentlitteratur, 1992. (1992) s.

Strands överskott öppettider
uppgangur á ensku

Examinationsuppgift 4 Redovisningar om språksociologi i mindre grupper. Mål 1: ”Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare.Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner.

34 Stilnivåer Informellt språk: Talspråkligt, enkelt, ledigt, vardagligt, slang, dialektala uttryck, svordomar. Halvformellt språk: Nyheterna i TV, radio och tidningar ( a) (†) om tal av visst omfång utgörande en helhet, särsk. om ett i mer l.